torsdag, mars 18

Per Bolunds visar var skåpet ska stå

På Sourze förklarar idag Per Bolund, De grönas policy för företag, som ett sätt att bekämpa ungdomsarbetslösheten. MP har länge haft en väldigt entreprenöriell inställning till företagens förutsättningar, och har alltis drivit frågan om ungt företagande.

Lär artikeln här

Allt om kärnkraften hänger på Sven


Nästa vecka kommer regeringens proposition om kärnkraften att testas i riksdagen. I förslaget presenteras hur man vill att 10 nya kärnkraftsreaktorer ska bygga under en tid framöver. Förslaget är både starkt kritiserat och kontroversiellt inom alliansen.

Förslaget har som hastigast kommit till , då valet kommer allt närmare och alliansregeringen har upptäckt att om de ska få behålla in kärnkraft är det dags att göra något. Och det illa kvickt.

Till skillnad från alliansregeringen så har hela den röd-gröna oppositionen stått enade mot en utökning av ohållbar kärnenergi, som om vi vinner valet kommer att avvecklas och en betydligt säkrare, miljövänligare, och modern energiepok kommer att ta sin början i Sverige.

Omröstningen kan bli en riktigt skräll, då förslaget är ogenomtänkt och ej har fasta grunder i alla partier. Om 4 ledamöter röstar emot, faller förslaget.

2 centerpartister har redan deklarerat att de tänker rösta emot, likaså har en moderat gjort. Kvar mellan två block står centerpartisten Sven Bergström som tidigare har varit kritisk och som inte ännu har gett några besked än.

Allt i propositionen hänger därmed på en enda centerpartist, där jag med hela mitt hjärta hoppas att han med sin politiska övertygelse kan hitta tillbaks och på ett symboliskt sätt visa var centerpartiet en gång i tiden, så stolt och övertygade, stod i den här frågan. För ett kärnkraftsfritt Sverige.

Jag litar på dig Sven, svik oss inte nu.

onsdag, mars 17

nytt allians pajkastning

Det har spekulerats kring hur alliansen kunde välja en så obegripligt ful ny logga, kanske var en viss alfons inblandad.

Läs detta:

http://politik.pusha.se/ram/alliansens-nya-logga-och-alfons-aberg

Skoldebatt

Kom precis hem ifrån en kampanj och skoldebatt tillsammans med mitt förbund, på europaskolan i strängnäs. Efter en lång kampanj med förhållandevis lite elever lyckades vi ändå värva åtminstone 1 ny medlem, vilket är en framgång det också.

I övrigt var det mest ungdomsförbundens egna representanter som gick runt och debatterade med varandra vilket var roligt, eftersom stämningen var avslappnad.

Främst pratade vi från grön ungdoms håll kvotering, energipolitik, och utrikespolitik. Frågan om Afganistan var särskilt populär bland vissa det det hettade till emellanåt. Men det är ju så det ska vara. Det var extra roligt pga vårt material ar helt nyinlöpt och kom till sin användning. Kampanjbord, roll-ups och annat. På GU strängnäs blogg finns bilder och annat från debatten, och kommer också komma upp här.

Debattörena var blandade. Min spontana reaktion var att de rödgröna fick större uppmärksamhet och publikstöd än jag väntat mig. Christian Valtersson, som var våran debattör, kunde, trots att det allmänna och lite torftiga upplägget med allmänna frågor som skatter, jobb, välfärd etc belysa klimatpolitik, och intergritet som en stor valfråga hos miljöpartiet.

Ung vänsters debattör hade humorismens, och talets gåva vilket både gjorde debattöen livligare och roligare att lyssna på

Alliansens starkaste kort var garanterat kristdemokraten David Högberg, som lyckades väva in kristdemokraternas oberoende från alliansen, och deras specifika frågor, dock hade han svårt i de tunga ämnena jobb och välfärd, där alla i alliansen hade svårt att försvara jobbpolitiken med ett stort utanförskap, och skattesänkningar som lösningen på den massiva ungdomsarbetslödsheten.

En viss vänsterpartist från åhörarna lyckades dock också slå på kristdemokraternas svagaste punkt. Jag nämner inga namn, du vet vem du är, emn som man säger;

Brilljant drag.

torsdag, mars 4

Överbelastad Euro, en lärdom för Sverige?


Sydeuropa står inför stora utmaningar. Deras överbelastade ekonomier i form av låneskulder, felaktiga analyser, och effekter i finnanskrisens spår, påverkar inte bara dem själva. Hela Eu, och i synnerhet euroländerna drabbas mycket hårt. Detta skriver också Per Lindvall om i E24 näringsliv 3 mars. Problemet som kommit upp i Grekland och Spanien, men även andra sydeuropeiska länder ligger rotad i felbedömningar av ekonomins växande. För ett par år sedan, innan finanskrisen växte dessa länders ekonomi kraftigt. Men, som vi gröna ofta brukar påminna om, är det skillnad på tillväxt och tillväxt. I det här fallet skapades det oroligt många investeringar inom fastighets, och bygg sektorn som brukar vara ett klassiskt sett att komma undan de stora lån man hade, och låta ekonomin fortsätta växa. Det man inte tänkte på var att brancherna snabbt blev överbelastade, och man fick snart mycket stora skulder inom den privata sektorn och mycket höga stigande kostnadspriser, i samband med inflation som en effekt av detta. En inflation som nu hade ett stenhårt grepp om marknaden. Men denna överbelastning betraktades, som även många svenska banker såg det som, att dessa europeiska ekonomier var bevis på att eurovalutan fungerade och visade kraftigt bra
utslag efter räntor, och andra styrmedel.

Aj aj aj, hur kunde det gå så här? Jo, det intressanta i detta är ju att samma sak faktiskt hände i baltikum, bara en kort tid sedan. Skillnaden var bara att dessa länder hade bundit sej till euron, det hade inte de baltiska staterna. Orsaken till att dessa jätteproblem uppstod, beror helt enkelt på eurons felanpassning till alla europeiska individuella ekonomier. Den europeiska centralbanken kan helt enkelt inte täcka, och kontrollera Dessa ekonomier och pg.a. det sker sådanna olyckliga felbedömningar.

Tar vi detta ett steg längre måste vi jämföra detta med Sverige. Om Sverige hade varit ett euroland så hade sannolikt vi också drabbats av eurons instabillitet, precis som i baltikum, och precis som i Grekland och Spanien. Skillnaden är att Sverige har en fri, rörlig valuta och en fri centralbank som kan kontrollera att skulderna och inflationen inte hade blivit så omfattande. Hade Spanien och Grekland haft egna valutor, och egna centralbanker hade utslaget också blivit annorlunda.

Så vi har alltså 2 kvalitativa exempel, inom loppet av några år, som visar klart och tydligt att enskilda alutor, inte minst kronan klarar sig bättre för att våran Centralbank, och våran valuta fungerar så pass väl. Ett fortfarande stark argument, om man frågar mig, för att inte välja euro.

Sverige behöver ingen privatekonomisk coach. Vi har ju klarat oss så bra själva, och oberoende så länge ändå.

(jag ber om ursäkt för stavfelen)

Här kan du hitta en av de artiklar som handlar om samma sak, av Per Lindvall.
http://www.e24.se/makro/varlden/per-lindvall-en-tung-vandring-vantar-for-sydeuropas-folk_1899611.e24