måndag, juni 18
Är klass relevant idag?
I veckorna har det debatterats flitigt kring klass och klasshat. Idag publicerades också en opinionsmätning i DN där människor fått svara på frågan vilken klass de tycker sig tillhöra. En majoritet på 51 procent, säger sig tillhöra medelklassen. De som definierar sig som arbetarklass, detta begrepp som präglat allt i vårt land, arbetarkommuner och arbetarpartier, är endast 24 procent.
Klassamhället har förändrats under 1900-talet och i min generation är det inte många som känner sig ha en särskilt klasstillhörighet, åtminstone inte något som är övervägande för ens identitet för en person med normal levnadsstandard. I klassdebatten har således klasshatet demoliserats, vilket jag tycker är bra. Hat är endast ett uttryck för ens egna personliga svagheter och driver sociala grupper bara längre ifrån varandra än skapar sämja.
Den politiska vänstern har många gånger använt klasshatet som slagträ i den politiska debatten. Dagens klassamhälle har också framställts som överdrivet och felaktigt i den politiska debatten. Det sociala grupper som fanns för 100 år sedan existerar inte längre idag som många på vänsterkanten vill ge sken av. Idag handlar i första hand om andra saker, såsom härkomst, kön eller sexuell läggning. En drivkraft bakom dessa överdrifter och polariseringen av klassdebatten tror jag är hatet, därför är det bra att det offentliggörs.
Men att klasshat är fel betyder inte att klass är ett irrelevant begrepp. Ja, klassamhället har förändrats men det betyder inte att det inte längre existerar. Samtidigt som den stora arbetarklassen blivit medelklass har utanförskapet ökat för de som har det allra sämst ställt. Att hävda att dessa människor tillhör samma social grupp som medelklassen är inget annat än hyckleri.
Jag tror att utanförskap måste bekämpas på flera plan än att bara se till klass, det är alldeles uppenbart. Men argumenten mot klasshat får inte bli argument för att förneka existensen av samhällsklassen. Därför är det viktigt, tycker jag, att klassbegreppet inte blir stämplats som utgånget för att människor har använt det fel, utan sätts in i ett sammanhang för 2000-talets situation där andra delar som etnicitet och kön ingår. På så sätt kan vi få en konstruktiv debatt om utanförskap utan att ge bränsle åt de hatiska.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"...där andra delar som etnicitet och kön ingår."
SvaraRaderaJag som vit man är då alltså per automatik överklass? Skulle du kunna utveckla vad du menar?
Jag tror att många utav de som kallade sig arbetarklass för tjugo år sedan kallar sig medelklass i dag och att det i princip bara handlar om att "arbetarklass" har fått en loserstämpel på sig. Förut byggde arbetarklassen landet, i dag utmålas arbetare som dumma, fördomsfulla, otrendiga allmänt efter etc. Så många vill inte identifiera sig som arbetarklass, även fast de rent objektivt är det.
SvaraRaderaAngående "hat" (förvisso kraftfullt ord i svenskan) så betyder det som jag ser det bara den känsla som säger att något är dåligt, hemskt, illa, förtryckande etc. Medan ”kärlek” är den känsla som säger att någonting är gott, rätt, bra, härligt etc.
Att säga åt människor att de inte borde ha vissa känslor tycker jag är hemskt. Att hata behöver inte vara fult. Man bör hata det som gör oss illa, det är ju det känslan är till för av naturen antar jag. Känslor säger något och motiverar oss att agera. Sen är det förnuftets roll att avgöra hur vi bör agera. (Smart och politiskt, inte genom att slå ihjäl folk)
Det som är farligt är alltså inte känslor som hat utan falska och dåliga idéer. Och de uppkommer nog lättare ifall vi förtränger känslor istället för att relatera till och reflektera över dem.
Anonym: Nej, nu grundar du dina slutsatser på egna antaganden. Det jag vill synliggöra är att utanförskapets orsaker idag är långt fler än bara något så enkelt som klasstillhörighet. Idag spelar din kön, ditt språk, etnicitet och religion minst lika stor roll. Klasstillhörigheten är idag därför många gånger en produkt av dessa underliggande orsaker. Därför är det minst lika viktigt att bekämpa könsnormer och rasism som att bekämpa ekonomiska orättvisor om vi vill uppnå jämlikhet.
SvaraRaderaSamir Ali: Det är en stor skillnad mellan att se att något är dåligt eller fel och att hata. Hat är inte något konstruktivt. Hat är en produkt av ens egna svagheter och föder inte någon förändring - bara fler orättvisor och sprickor mellan människor. Därför är det extremt kontraproduktivt att förakta rika om man strävar efter ett jämlikt samhälle.
Jag säger inte att människor inte får ha vissa känslor. Jag försöker bara analysera effekterna av det på det på politiken och på de sociala klyftorna.